Inälvsmask

Är det vanligt med inälvsmask hos hundar och katter?
Vuxna hundar och katter får mask i olika omfattning. Maskförekomsten är i hög grad beroende av djurets levnadssätt och den miljö det vistas i. Spolmask är vanligt hos hundvalpar och kattungar. Katter som jagar smittas via bytesdjur t.ex. möss och råttor.

Kan jag se att mitt djur har inälvsmask?
Det kan finnas synliga tecken på att hunden eller katten har mask, då vissa maskarter kan ses i avföring eller i uppkräkt maginnehåll. Många maskarter ger dock inga direkt synliga symtom och då får man vända sig till veterinär eller parasitologiskt laboratorium för att ställa diagnos.

Exempel på fysiska tecken att djuret har inälvsmask:

• diarré
• dålig tillväxt
• svaghet
• hosta
• torr, livlös och glanslös päls
• tjock, rund buk

Hur behandlar jag inälvsmask hos min hund eller katt?
Oftast utgör en maskinfektion ingen direkt fara för djuret. Smitta behandlas effektivt med receptfritt avmaskningsmedel som köps via apoteket. Djuret är efter behandling ofta helt fritt från parasiter. Denna behandling ger inte förebyggande- eller långtidseffekt mot mask, utan ditt djur kan på nytt bli smittat vid ett senare tillfälle.

Vanliga smittkällor är andra djurs avföring eller smådjur, t.ex. fåglar, möss, insekter och sniglar. Det är i praktiken svårt att förhindra att hundar och katter smittas av inälvsmask eftersom de naturligt nosar i omgivningen och fångar bytesdjur. Misstänker du att ditt djurs allmäntillstånd är påverkat eller nedsatt p.g.a. inälvsmask, bör du kontakta din veterinär. Du kan också få rådgivning av din veterinär i samband med den årliga hälsoundersökningen.

Kan jag själv eller min familj smittas av inälvsmask?
Hunden och kattens inälvsmaskar smittar endast i sällsynta fall oss människor. Smitta överförs vid närkontakt med djuret eller via djurets avföring. Sandlådor bör därför täckas över när de inte används, då småbarn är särskilt utsatta, bl.a. för att de stoppar fingrarna i munnen. Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) är en mera ovanlig art av innälvsmask som kan smitta till människor och orsaka problem, dock har denna parasit inte påträffats i Sverige (2008).

Spolmask
Toxocara cati

Förekomst
Spolmask är vanligt förekommande hos katt och då finns det två arter spolmask, kattspolmasken och spolmasken. Man uppskattar att mellan fem och 15 procent av katterna har spolmask, framförallt hos katter som vistas utomhus, men även hos kattungar och unga katter som lever i ett högt smittryck, exempelvis hos vissa kattuppfödare.
Stor mängd spolmask kan orsaka kräkningar, diarré och avmagring.

Utseende
Den vuxna masken liknar spagetti och är 5–12 cm lång.

Lokalisation
Masken lever av tarminnehåll. Det finns ofta inkapslade larvstadier av masken på olika ställen i kroppen hos vuxna katter.

Smitta
Katter får i sig larver från djur som de fångar i naturen och kan i sällsynta fall smittas genom att få i sig ägg från jorden. Dessa ägg kan överleva såväl ute som inne i åratal och är mycket motståndskraftiga. Kattungar smittas av spolmask vanligtvis genom modersmjölken under de första dagarna. Spolmasklarverna vandrar i kroppen, genom levern och till lungorna. Därifrån hostas de upp, sväljs ner i mage och tarm, där de växer ut till vuxen spolmask.  Kattmamman löper här stor risk att också bli smittad av spolmask, då hon instinktivt slickar kattungarna rena och därigenom får larver till tarmen.
 

Bandmask
Taenia spp., Mesocestoides spp., Dipylidium caninum

Förekomst
Bandmask är vanlig hos katter. Det finns flera arter dock är Taenia den vanligaste arten av bandmask och denna hittas oftast hos mellanvärdar som gnagare och fåglar. Infektion med bandmask ger som regel inga synliga symtom på katten. Endast i vissa fall ses matsmältningsrubbningar och lös avföring.

Utseende
Bandmaskar hos katter är porslinsvita, segmenterade maskar, ofta upp till 70 cm långa. Maskens segment liknar pasta när de är färska och risgryn när de är intorkade. Dessa kan ses i pälsen omkring ändtarmsöppningen, på underlaget där katten har legat eller i djurets avföring.

Lokalisation
Bandmasken lever av tarminnehåll och sitter fast i tarmen med hjälp av krokar och sugkoppar på huvudet.
Från maskens huvud växer det ut självständiga, tvåkönade segment, och dessa mognar efterhand och fylls med ägg. Bandmask avger ägg oregelbundet, varför avföringsundersökning inte alltid visar om bandmask förekommer.

Smitta
Gemensamt för bandmaskar är att de smittar genom mellanvärdar, t.ex. bytesdjur och ibland även via loppor och löss. Bandmask är speciellt vanligt hos katter som fångar möss och råttor. Det sker ingen smitta direkt mellan katter.