MRSA hos katt och hund
Förkortningen MRSA står för ”meticillinresistent Staphylococcus aureus". Bakterien tillhör en typ av stafylokocker (Staphylococcus aureus) som är motståndskraftiga mot en stor och mycket viktig grupp antibiotika som kallas betalaktamantibiotika, dit bland annat penicillin, amoxicillin och cefalosporiner hör.


Meticillinresistens hos Staphylococcus aureus är anmälningspliktigt och anmälan görs oftast av det diagnosticerande laboratoriet till Jordbruksverket och länsstyrelsen. Smittskyddsläkaren i landstinget ska också informeras.

MRSA smittar mellan människor och djur. Fynd av MRSA hos människa är också anmälningspliktigt och dessutom klassas MRSA som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168). Med allmänfarlig sjukdom avses smittsam sjukdom som kan medföra allvarliga konsekvenser och därför sker en smittspårning då MRSA konstaterats. I denna lag står det även att en individ som misstänker att den är smittad med MRSA snarast ska kontakta läkare. Mer information om MRSA hos människor finns på Stramas, Smittskyddsinstitutets och Socialstyrelsens hemsidor.

Förekomst

I Sverige konstaterades MRSA för första gången hos hund hösten 2006 medan MRSA hos katt påvisades först i februari 2009. Majoriteten av hundar med MRSA-infektion hade en sårinfektion av något slag. Mer information om MRSA-situationen hos djur finns på svenska i rapporten ”Antibiotika och djur i Sverige 2009” och på engelska i SVARM 2009.

Agens och smittvägar

MRSA är en bakterie som i huvudsak smittar genom direktkontakt men även indirekt via till exempel utrustning, inredning.

Kliniska symtom och diagnos

MRSA bör misstänkas vid till exempel en sårinfektion efter ett kirurgiskt ingrepp eller generellt vid svårläkta sår och hudinfektioner särskilt om de antibiotikabehandlats. Veterinären kan inte utifrån symtomen avgöra om det är MRSA utan ett prov för bakteriologisk odling måste tas.

Djur kan även bära på MRSA utan att ha symtom.

Behandling

En MRSA-infektion hos hund eller katt bör inte antibiotikabehandlas. Erfarenheten visar att med god konventionell sårvård kommer de flesta såren att läka utan antibiotikabehandling.

Smittskydd

Som djurägare ska du alltid använda handskar när du rengör sår eller lägger om bandage. Innan du sätter på dig handskarna och efter att du tagit av dem ska du desinficera händerna med handdesinfektionsmedel.

Ett djur med MRSA där infektionen inte har läkt bör isoleras och inte träffa andra djur eller människor. Hur länge djuret behöver isoleras är oklart utan får avgöras från fall till fall av den behandlande veterinären. Svenska erfarenheter tyder som de internationella på att hos hund blir djuret provtagningsnegativt för MRSA en tid efter att den kliniska infektionen har läkt ut helt.

Du bör upplysa kliniken eller djursjukhuset om att ditt djur har eller har haft MRSA inför ett veterinärbesök. Likaså är det viktigt att du informerar behandlande veterinär om du själv har eller har haft en MRSA-infektion. Detta för att djuret ska få en korrekt undersökning och behandling. Om du misstänker att du själv har blivit smittad med MRSA till exempel om du får variga sår eller bölder bör du kontakta läkare.

Som ägare till ett djur med MRSA kan du bli kontaktad av länsveterinär och smittskyddsläkare. Mer information angående MRSA hos människa finns på Stramas, Smittskyddsinstitutets och Socialstyrelsens hemsidor. Mer specifika frågor ställs till vårdcentral eller landstingets smittskyddsläkare.


Källa: SVA