Tandhälsa

Plack och tandsten

Dålig andedräkt och dreglande kan vara några av de första tecknen på problem i ditt husdjurs mun, i ett senare skede skulle detta kunna utvecklas till vägran att äta (speciellt om maten är hård) eftersom tandköttet gör ont. När tandköttet blir benäget att blöda, kan djuret gnugga med sina tassar på munnen, och ibland vill de inte tvätta sej själva längre. Lyft försiktigt på ditt djurs läpp och titta i munnen efter tandsten, inflammerat tandkött, och förlorade eller trasiga tänder.

De flesta problemen börjar med plack. Plack finns på kanten av tänderna och tandköttet, och innehåller en hel del bakterier. Efter ett tag hårdnar placken till ett brunt skikt som täcker tänderna: tandsten. Tandsten kan orsaka en flertal problem såsom inflammationer och blödningar i tandköttet, ruttnande tänder, lösa tänder som kan falla ur eller som måste bort. Om tandsten finns kvar på tänderna för länge kan inflammationen i tandköttet utvecklas till tandköttsinflammation (svullet, inflammerat och blödande tandkött). Bakterierna från tandsten kan till och med hamna i kattens blodcirkulation och påverka hälsan hos din katt genom att orsaka inflammationstillstånd i njurar, hjärtklaffar och i ryggkotor.

Med en skrapa (finns tillgängliga på Internet eller från din veterinär eller tandläkare) kan tandsten skrapas bort. Du kan göra det själv eller så kan du få det gjort av din vet. För hundar kan det också hjälpa att ge dem ben: att tugga ben skrapar tänderna rena. Vissa katter kan också uppskatta att tugga ben, men inte alla katter gör det. Ge aldrig kokta utan alltid råa ben till din hundar och katter: kokta ben är mjukare och splittras lätt. Benen får inte vara för små, hundar (eller katter) kan då svälja dem och kvävas.

Vissa producenter av djurmat har undersökt dessa problem och anpassat kosten. Detta resulterade i olika märken av torrfoder med stora, hårda pellets som är för stora för att kunna sväljas hela för katten. Dessa pellets ska avlägsna plack och tandsten på tänderna medan djuret biter genom dem. Det hjälper lite, men det räcker inte att hålla kattens tänder rena. (Om du ger din katt torrfoder, se till att det finns tillräckligt med dricksvatten tillgängligt.)
Att borsta kattens tänder ger ett ännu bättre resultat för att bli av med plack och därmed undvika tillväxt av tandsten, fast detta är inte alltid lätt att göra. Katten måste verkligen vänja sig vid detta men det är inte omöjligt att införa det som en ny rutin. Särskilt om de får en liten belöning efter det att man borstat som t ex en bit av den särskilda för dem utvecklade tandkrämen (använd inte tandkräm som gjord för människor!) så kommer de att ge efter för dina önskemål.

Gingivit, paradontit och stomatit

Om tandköttet är rött, svullet, känsligt och blöder lätt, kallas det gingivit. Det kan hända katter i alla åldrar. Gingivit kan orsakas av tandsten men det kan också uppstå spontant när tänderna är väl omhändertagna. Det finns många teorier om orsakerna till denna spontant förekommande tandköttsinflammation. Åsikterna om behandlingen är lika många.

Det första tecknet på gingivit är en tunn röd linje längs tänderna i tandköttet. I detta skede av processen kan det stoppas -speciellt när orsaken är plack eller tandsten- genom att rengöra tänderna omsorgsfullt. Den inflammation i tandköttet kommer att försvinna utan skador på tänderna.
När tandköttsinflammationen har framskridit kan det också påverka benet under tandköttet, detta tillstånd kallas paradontit. I det skedet kommer gingiviten att börja växa snabbt och tänderna kan troligen inte räddas (antingen faller de av sig själva eller så kommer man att tvingas att ta bort dem). Paradontit är inte reversibel som gingivit är. Så det är mycket viktigt att hålla situationen under kontroll och inte låta den utvecklingen fortskrida ytterligare.


Hur paradontit startar.
1=tandkött , 2=rot, 3=cement, 4=käkben, 5=krona, 6=plack, 7=tandsten.

A = Den första bildningen av plack. Tandköttet börjar dras tillbaka en aning.
B = Under tandköttet har tandsten byggts upp. Tandköttet är irriterat och svullet. Tanden sitter inte så hårt fast i käkbenet.
C = Tandköttet är allvarligt inflammerat och illa svullet. Tanden sitter nästan löst i käbenet och lossnar snart.
 

Ibland är inte bara kanten av tandköttet runt tänderna inflammerat, utan även slemhinnorna i hela munnen. Detta kallas stomatit. Katter med denna sjukdom dreglar ofta mycket och de kan helt eller nästan helt sluta äta på grund av smärtor i munnen.

Det är fortfarande oklart vad som orsakar gingivit, paradontit och stomatit. Det finns flera teorier om dessa sjukdomar, t ex en reaktion i immunförsvaret mot bakterierna i munnen eller en autoimmun reaktion. Hos en del katter, debuterar sjukdomar när de är i ett känsligt skede, som till exempel en hona som nyligen fått kattungar, eller djur som är sjuka eller som just haft sin årliga vaccination. Det finns också indikationer på att det kan finnas ärftliga faktorer inblandade, särskilt när föräldrar och/eller mor/farföräldrar till den drabbade katten också hade samma symptom. Tyvärr finns ännu inga studier gjorda som pekar på exakt vad som orsakar dessa sjukdomar.

Den ärftliga formen av dessa sjukdomar verkar vara den svåraste att behandla, i många fall måste tänder dras eftersom inflammationstillstånd inte kan hållas under kontroll. Så snart tänderna tas bort och plack och tandsten är borta, kommer katten inte att lida av inflammationerna mer. För katter med en icke-ärftlig form av dessa problem, kan antibiotika eller att borsta tänderna vara en lösning, men inte ens då kan man inte alltid undvika att ta bort tänder. I samtliga fall är det bra att hålla ett vaksamt öga på livskvaliteten för din katt, och anpassa behandlingen till den (i samråd med din vet. naturligtvis!).

FORL
Feline Odontoclastic Resorption Lesions (FORL) hos katt.


FORL är ett tandlidande som förekommer hos katt. Orsaken är än så länge okänd. Sjukdomen karakteriseras av en successiv nedbrytning av tänderna och drabbar även vilda kattdjur. Flera olika faktorer har föreslagits bidra till sjukdomens uppkomst såsom mekanisk stress, underliggande sjukdom, immunologiska faktorer och obalans i fodret. Frekvensen av sjukdomen tycks öka.

 

Sjukdomen är mycket smärtsam. Ofta har drabbade katter svårt att äta, framförallt när de bjuds hård och kall mat. FORL ses ofta på kindtänderna men alla tänder kan drabbas. Flera tänder kan vara angripna och skadornas svårighetsgrad kan variera mellan olika tänder hos samma individ. Ofta söker djurägaren veterinärvård för att katten har dålig aptit. Men FORL upptäcks även vid rutinmässiga munsaneringar. Sjukdomen utgörs av varierande grader av förlust av tandsubstans.

 

Skadorna delas in i fyra olika stadier:

 

 

Andra till fjärde stadiet ses tydligt vid röntgenundersökning av angripna tänder.

 

Katter med FORL lider vanligen även av inflammation i vävnaden som håller tanden på plats. I anslutning till den skadade tanden ser man ofta att tandköttet runt om är inflammerat och börjar lätt blöda vid beröring. Ibland ses tillväxt av tandköttet och läkkött som täcker tandskadan. Tidiga skador kan ibland påvisas utan att det är inflammation i tandköttet vilket kan tala för att de inflammatoriska förändringarna som vanligen ses i samband med FORL är sekundära till skadorna.

 

Det tycks inte finnas någon entydig köns- eller raspredisposition för sjukdomen. Dock verkar FORL öka med stigande ålder.

 

För närvarande finns ingen behandlingsmetod som avbryter sjukdomsförloppet. Idag rekommenderar man att tänder som har skador som sträcker sig in i tandbenet dras ut. När det gäller långt gångna defekter görs ofta en kronamputation istället för att dra ut tanden på grund av att roten är så skör och lätt går sönder. Det är viktigt med återbesök dels för att se att inga komplikationer tillkommit samt att inga fler tänder angripits.


Källa: FORL - tandsjukdom